Vilken fin dag jag haft! Helt fantastisk. Samira kom och hämtade mig vid 8 imorse för ett nytt försök att besöka djurparken, och idag lyckades vi! Jag packade med min nya handväska (gåvan från igår), extra solkräm, ett paket näsdukar som blivit min ständiga följeslagare här nere, knapptelefonen, pengar och så kameran förstås! Och så gav vi oss iväg. 

 

Efter att ha betalat ca 9 kr för entrén för oss båda och sedan ytterligare 14 kr för att få lov att ta kort ("turistpriset" måste det vara?) blev vi introducerade till vår vänliga guide. Och så fick vi se alla djur och han förklarade säkerligen en massa intressant om dem allihop som jag tyvärr missade merparten av med min bristfälliga franska, trots ambitiösa försök av guiden att tala enkelt och viss översättning till engelska från Samira. Det var himla kul i alla fall! Men också, som alltid i min mening, en aning sorgligt att se djuren i små och ofta helt kala burar... Vissa av dem verkade i alla fall ha det ganska bra, och Samira verkade tycka det var jätteroligt! Efteråt, när vi kom hem till hennes familj, visade vi alla bilderna för hennes mamma och lillebror som också tyckte det var superkul att se! De hade en hel massa fåglar av olika slag, ett par sköldpaddor, små krokodiler, några apor, en helt enorm pythonorm (som både jag och Samira var rörande överrens om att inte gå nära), en flodhäst, några getter, rådjur och två vardera räv och hyena i pyttesmå inhängnader som jag tyckte synd om. Och så en del annat också. Påfåglar bland annat, flera stycken, som strövade omkring fritt över området och som jag verkligen älskar!

 

Sedan, efter en tur i den enorma skogs-parken och samtal som spann vidare på temat 'farliga ormar', blev jag som nämnt inbjuden till Samiras hem. Men först åkte vi till en marknad och köpte ingredienser till en riktig finlunch; fisk, grönsaker och spaghetti! Och en hel påse is köpte hon, för min skull i värmen. Så himla gulligt! Därefter anlände vi snart till byn och hemmet där hon, hennes fantastiskt trevliga mor och söta lillebror bor. Jag hälsade med 'Nei beogo' som betyder 'bonjour' på mooré (eller åtminståne försökte jag säga det, hittade ett lexikon med språket nyss för den som är intresserad). Hemmet bestod i två tegelhus med en liten gård framför och en vacker utsikt över resten av byn och vad som i regnperioden blir till en å genom landskapet. Samira förberedde elden och jag skar lök, tomat, paprika och persilja, drack vatten 'bien fraîche' och kikade på hennes skolarbeten. Supergott blev det!

 

Efteråt lade vi oss för att vila på den flätade mattan hon brukar sova på, vilket kändes skönt. Det blir så fruktansvärt varmt mitt på dagen men där, i skuggan inomhus och med en fläktande bris intill dörren, kändes det himla skönt. När hennes mamma kom hem från bönen blev jag bjuden på ännu lite mer mat, ris och bönor och som inkokt kål, och så det jättegott, men nu var jag sannerligen mätt. Sen spenderade vi dagen vilandes i skuggan med att läsa lite skolarbeten, prata så gott det gick, kolla familjens fotoalbum och hänga med Faoud, Samiras lillebror. Han hade ett helt bygge på gång i ena hörnet av gården, där han gjort som flera olika små hus i både lera och av lite allt möjligt som han hittat. Och så spelade vi kort med förbrukade tuggummipaket i olika färger som Faoud fiffigt skrivit olika nummer på, ungefär som 'Svälta räv'. Jag tog massa bilder också, på begäran, och vi kollade igenom kort efter kort på kameran tills batteriet nästan dog. Ska skriva ut dem senare tänkte jag, och ge till familjen och de grannfamiljer vars barn fastnade på bilderna!

 

Dagen avslutades med att jag och Samira for in till stan igen, efter att hon duschat, återigen tagit på sin piffiga peruk och målat läpparna (jag kände mig tämligen ruffig vid hennes sida och ångrade nästan att jag tackat nej till att duscha av mig jag med). Väl framme beställde vi två köttbitar direkt från grillen och mumsade i oss en återigen utsökt BBQ-middag. Och så kom vi slutligen hem hit (för sisådär en timme sedan). Jag, som fått en helt underbar dag med massa fina minnen, kände att jag ville ge nått litet tillbaka i alla fall, och skickade med Samira en av de kortlekar (med KTH-motiv haha) som jag haft med mig från Sverige. Hoppas det uppskattas av hennes lillebror som ett komplement till hans fantastiska uppfinning med tuggummi-kortleken! Nu ska jag sova, helt slut som jag är. Men redan imorgon kväll ska Samira och jag gå på bio.

 

20.53

2017-03-31