Tayrona National Park

2015-09-30 @ 18:00:41 / Colombia
Vi har lämnat Carlos och hans syster och jag hoppas av hela mitt hjärta att deras land snart kommer på fötter igen så de kan göra det de är ämnade att göra. 

De senaste två nätterna har vi spenderat i Tayrona National Park bland ofantligt vackra stränder och grön djungel fylld av färggranna ödlor. Första natten kvällsbadade vi under månförmörkelsen och andra natten sov jag och Nico, i brist på kontanter, under en blixtrande men regnfri himmel. 

Idag har vi gått i över två timmar upp och ned i värmen och jag är fantastiskt glad över att min ryggsäck är liten och lätt. Och nu är jag återigen själv och har tagit mig till Palomino och ännu mer stränder. Och en dusch och möjlighet att tvätta kläder. Stort tack för det.

21.04
30/9/2015


The Venezuelan Crisis

2015-09-30 @ 17:21:00 / Colombia
Vi har nu sagt adjö till merparten av "el grupo fuerte" och jag, Nico och Áine har begett oss till Taganga.
 
Här bor vi på ett mysigt hostel tillsammans med Carlos och hans syster. De är från Venezuela där det för tillfället är fullständigt kaos. Regeringen missköter landet brutalt vilket har lett till minimilöner på tio dollar per månad och en valuta som sjunkit i botten. Det är brist på många nödvändiga varor och svårt att hitta jobb. 
 
Carlos, som är utbildad advokat och dessutom pratar flytande engelska, tjänar femton gånger mer här i Colombia på att sälja choklad och chips på bussarna än vad han gör som advokat i Venezuela. 
 
Han och hans syster kom hit med 30000 pesos, ungefär tio dollar, och har nu lyckats överleva här under ett par månader som försäljare på bussarna. De jobbar varje dag, hela dagar, och berättade om alla de säljknep de har. De går in för det de gör till hundratio procent och var så positiva och glada och jag kände att ibland är livet bara för orättvist. 
 
14.52
26/9/2015
 

Mojitos and Salsa

2015-09-26 @ 18:32:00 / Colombia
Är vad vi ägnat våra två senaste nätter åt. Bra nätter. 
 
11.53
25/9/2015
 

Playa Blanca

2015-09-25 @ 18:19:03 / Colombia
Så igår åkte vi, Andrés, Áine, Enzo och jag, till stranden. Äntligen! 

När det är 32 grader ute och man är konstant dyblöt av svett är det skönt att bada. Så det har gjorde vi mest hela dagen. Och hela natten. Tillsammans med tusentals glittrande plankton och en lokalbo som bjöd på rom. 

Fantastisk dag har vi haft! 

10.22
23/9/2015















Vegetable Soup

2015-09-22 @ 15:47:00 / Colombia
Igår följde jag med Nico och Maria till marknaden utanför stan. Vi gick runt i timmar och pratade med folk (inte jag så mycket då, de fick översätta åt mig) och åt lunch och köpte mängder med frukt och grönsaker som vi kokade soppa på till middag. 
 
Kul dag! Dock tror jag att jag glömde min plånbok i taxin på vägen hem... Eller så snappade nån åt sig den på ett exceptionellt smidigt vis. Förlorade inte mer än 300 kr och mitt leg, men var ju lite surt ändå. 
 
På kvällen drack vi öl och gick till stranden och nattbadade. Jag simmade ut först och simmade rakt in i ett stim av maneter. Hela tentaklerna virade sig runt mina armar och ena benet och det sved otrevligt mycket. Men det la sig efter ett tag så det var lugnt. 
 
Och så drack vi lite mera öl och en kille från Costa Rica försökte lära mig dansa salsa. Haha, gick sådära. Koordinerade rörelser är inte riktigt min grej. 
 
08.46
22/9/2015
 





















Mud Volcano

2015-09-20 @ 02:21:24 / Colombia
Så idag har jag badat i en lerig vulkan. Och lagat fattiga riddare. Och ätit en frukt som jag aldrig ens sett förr. 

Bra dag! 

19.27
19/9/2015


Hola Colombia

2015-09-19 @ 15:18:12 / Colombia
Så var man i Colombia. Där ingen talar engelska och man får fina kommentarer om sitt blonda hår. Och folk är väldigt vänliga. Första intrycket alltså.

Lyckades ta mig hit utan att behöva köpa en biljett ut ur landet i sista sekunden, mycket glad över det. Nu har jag 90 dagar till mitt förfogande och inga måsten alls. 

Första stoppet är i Cartagena, en kolonialstad från den tiden då spanjorerna plundrade urbefolkningen på vackra föremål och piraterna plundrade spanjorerna på dessa efteråt. Därav har stan en hög mur omkring sig, för att försvara de spanska skatterna. Och så är den himla vacker med färggranna hus och balkonger som fullkomligt svämmar över av blommor. 

Träffade ett härligt gäng volontärer som jag åt middag med igår. Så det blir nog bra detta. 

08.09
18/9/2015












NY Skyline

2015-09-19 @ 13:59:23 / USA
Sista dagen i New York. Jag har ätit lunch i parken igen, falafel denna gång. Och så har jag vart uppe på Top of the Rock, taket på Rockefeller centers högsta byggnad. Man får en otrolig utsikt sjuttio våningar över marken i den här staden. Jag kunde se hela New York, inklusive både Central Park till Empire State Building. 

Jag bokade, efter tips från en tysk tjej, en biljett på nätet till klockan sex på kvällen, och fick därmed se alltihop både när det var ljust och mörkt med alla gnistrande lampor och på det en finfin solnedgång. Tumme upp till det. 

På vägen hem gick jag förbi Times Square och åt en kycklingwrap till middag. Nu ska jag sova för klockan fyra imorgonbitti kommer min shuttlebuss till flygplatsen. Och sen bär det av mot Colombia och det riktiga äventyret! 

23.03
17/9/2015








Harlem Gospel Choir

2015-09-19 @ 01:17:18 / USA
Har fått min första upplevelse någonsin vad det gäller gospel ikväll. Jag åkte på en tur som en gammal farbror ordnade från hostelet där vi fick chansen att besöka Abyssinian Baptist Church och deras gudstjänst, eller vad de nu kallar det. 

Vi tog bussen till Harlem och jag insåg att jag redan vart där, första kvällen när tunnelbanan körde förbi min station, då gick jag genom halva Harlem. Men det är ju väldigt fint nuförtiden. Väl framme utanför kyrkan blev vi uppradade på led, två och två som i matkön på lågstadiet, och en stor kostymklädd kille granskade vår klädsel. Ena tjejen fick gå över gatan och betala 5 $ till ett par killar som skulle vakta hennes väska under tiden - det var strikta regler om vad man fick ta med in.

Sen smög vi in och satte oss. Kyrkan var, som de brukar vara, väldigt vacker. Gudstjänsten började med att alla som ville fick lätta sina hjärtan och prata om vad man var tacksam över. Det var, förväntat, väldigt mycket Jesus och Gud och Herren. 

Och därefter började sången. Det var såå häftigt, faktiskt. Killen som ledde det hela var jätteduktig. Och vi stod allihop och klappade med. Det är svårt att beskriva, man måste nästan uppleva det, eller se det i alla fall. De sjöng massor av sånger, eller psalmer, och bad böner och någonstans mitt i blev man ombedd att gå runt och prata med folk omkring sig och alla sprang runt och skakade hand och kramades och hejade. 

På slutet talade en av prästerna om Gud och varför det finns ondska i världen och det blev väldigt mycket "antingen är du kristen eller är du ett ogräs på Jorden". Men om man låter bli att ta åt sig var det en väldigt cool kväll. Även om budskapet kändes lite väl påtryckande emellanåt.

Det har vart i varje fall vart en kväll jag aldrig kommer glömma. 

22.16
16/9/2015

Man fick inte fota i kyrkan så lånar lite bilder från Google. 





Brooklyn Bridge and 9/11 Memorial

2015-09-17 @ 03:44:45 / USA
Idag har jag vandrat över Brooklyn Bridge, åkt massa tunnelbana då jag åkte fel, sett såna där hus med trappa upp till dörren som är med i alla filmer och besökt minnesmunomentet för de som dog i terrorattackerna den 11 september 2001. 

Monumentet var fantastiskt fint gjort. Det bestod av två pooler som bildade som två ändlösa kratrar i asfalten. Och runt om fanns namnen på alla de närmare 3000 människor som omkom i attackerna. 

16.34
16/9/2015













The Met

2015-09-16 @ 01:14:02 / USA
Åt frukost i Central Park idag. Kyckling och ris och Cola. 

Sedan, efter att ha vilat magen ett bra tag, har jag tillbringat dagen med att titta på tavlor på The Metropolitan. Har sett mina första Monet, Van Gogh och Picasso. Och massa, massa andra som säkert också är minst lika kända. 

Monet är helt klart min favorit. Så otroligt fantastiskt vackra tavlor. Blev kär och gick till den utställningen två gånger. 

Har även gått en sväng på Upper East Side och hejat på en massa dörrvakter i vita handskar. Och på vägen hem gick jag förbi Rockefeller Center, ett stort affärscentrum med över tjugo byggnader som uppfördes privat under mitten av 1900-talet. 

18.37
15/9/2015






















New York

2015-09-15 @ 14:40:45 / USA
Jag vaknade tidigt imorse, utvilad, glad och fruktansvärt hungrig. Gick ner i hostelets café och beställde korv, som här tydligen inte alls är korv utan hamburgare, och ägg och bagel med cream cheese. 

Efter att med nöd och näppe proppat i mig alltihop gick jag en liten, stillsam, kort promenad i Central Park. Tänkte jag. Det slutade med en lång vandring genom hela parken ända ned till Times Square. Och jag började förstå redan här varför folk blir så fullkomligt förälskade i den här staden. Parken är helt ofantligt vacker och som ett stort andrum i en annars väldigt hektisk, livfull miljö. Och kontrasterna mellan den och stan och mellan stans olika områden är  knivskarp. Det är som flera olika städer i en och samma. Med en stor skog i mitten. Coolt va? 

Efter min skogspromenad kom jag in i djungeln av höghus och skyskrapor. Bland designerväskor, välputsade skor och flockar av män i skjorta och kostym med exakt samma nyanser av blått och med mörka solbrillor för ögonen. I en ny värld där folk travar på med målmedvetna steg och där inga drömmar är för stora. 

Jag gick till Times Square där vackra, kurviga kvinnor höll en stor kampanj för "Plus Is Equal", där två tjejer spelade gitarr i bikini och cowboyboots och en annan tjej i bara trosor fick amerikanska flaggan på sig i body paint. Där en kille stod och tiggde pengar till weed och där i princip alla disneykaraktärer man kan tänka sig gick runt och hälsade på folk. Jag åt en varmkorv och solade lite på den allmänna uteserveringen. 

Och så tänkte jag att nu när jag ändå är igång kan jag ju ta mig ned för hela Manhattan och kolla in Frihetsgudinnan också. Jag tog tunnelbanan denna gång och fick en trevlig överraskning i form av en gratis biljett av tre glada damer som skulle lämna stan. Så nu har jag obegränsat med tunnelbaneåk de närmaste tre dagarna. 

Frihetsgudinnan var en mäktig upplevelse faktiskt. Hon är enorm där hon står vid inloppet till New York med alla sina skyskrapor i bakgrunden. Och väldigt vacker. Jag gjorde en audio tour på ön och fick av min lilla bandspelare veta att hon är en gåva från Frankrike, där hon också konstruerades, vid hundraårsminnet av USA's självständighet. Hon invigdes år 1886, är konstruerad av Gustave Eiffel och består av ett järnskelett med ett tunt lager kopparplåt utanpå. 

Ikväll har det vart BBQ här på hostelet med liveband med trumpeter och saxofoner. Har haft en jättemysig kväll med massa trevliga människor. Och nu efter denna dag, som blev aningen mer händelserik än jag tänkt mig, ska jag äntligen släcka lampan. Godnatt. 

23.48
14/9/2015






























(Almost) All Alone

2015-09-14 @ 03:21:00 / USA
Jag sitter på ett flygplan högt upp över Atlanten. Ensam. Inte själv, utan i sällskap med en hel massa hemvändande amerikaner, semestrande tyskar och alldeles säkert en och annan äventyrslysten själ som också har en klump i magen. Men för första gången ensam ute i världen. Det är en konstig känsla. Jag är livrädd och ofantligt glad och lite ledsen och stolt över mig själv samma gång. 

Hemma är klockan 15.50. I New York är hon 09.50. Jag har klarat av att sova ett par timmar inatt, säga adjö till Sverige, slita mig ur Jockes famn, inte gråta mer därefter, kliva på planet till Berlin, hitta gaten för planet till New York och slutligen kliva på detta plan. Allt går som planerat. Och jag kan fortfarande inte förstå att jag åkt. 

Planen är New York i fyra dagar, sedan norra Colombia med kolonialstaden Cartagena och karibiska stränder. Och därefter får vi se. Förhoppningsvis är allt fantastiskt roligt och min klump i magen har släppt och då blir det nog Peru och Bolivia också. Kanske mer ändå. 

Men nu ska jag fokusera på att finna lite ro i livet som ensam globe-trotter. Och se klart på The Hobbit. Kram på er. Jag saknar er redan. 

---

Update: Nu, äntligen, fyra timmar efter att planet landat är jag framme i min säng. Det tog en himla tid, säkert två timmar, att komma igenom passkontrollen. Och så valde jag att ta tunnelbanan, för att spara pengar, som var sen och seg och kändes som ett sådär val att åka med alla sina värdesaker. Dessutom stannade den fyra stationer efter min på grund av ombyggnationer så hela mitt äventyr slutade med en promenad tjugo kvarter tillbaka. Så jag har nästan sett och upplevt stan redan.

Men nu är jag äntligen här. Bland trevliga människor, nyduschad och redo att sova. Godnatt. 

20.16
13/9/2015