Igår flög vi över de mystiska linjerna i sanden utanför Nazca. Det finns många teorier om dessa gigantiska figurer som, av de mer komplicerade som finns med i häftet vi fick, är mellan 35 och 300 meter stora. De är skapade genom att man flyttat stenar från den mörka marken åt sidorna, så att som en vit stig bildas, kantad av stenarna man flyttat på. Totalt finns omkring 300 linjer och geometriska symboler och över 70 figurer i form av djur och människor i området. 

 

Mer eller mindre accepterade teorier enligt Wikipedia. 

- Urbefolkningen har skapat linjerna som tecken till gudarna uppe i skyn.

- Samma folk har skapat linjerna som en observation, en avbild, av stjärnorna samt solens och månens rörelser. 

- Linjerna representerade för urfolket heliga vägar och de olika figurerna heliga platser där ceremonier hölls för att prisa gudarna, främst för att få vatten till grödorna. 

- Figurerna och linjerna fungerade som enorma mallar för tyget som skapades av urfolket i Nazca. Liknande mönster har återfunnits i de tyger man hittat. 

- Det hela är en astronomisk kalender. 

 

Och så den som man hör lite överallt, men som kanske mer är en konspirationsteori.

- Figurerna är tecken från aliens som tidigare besökt Jorden. 

 

Det var en fantastisk flygtur i ett litet propellerplan över ett vackert landskap. Och helt fantastiskt att se de olika figurerna. De är otroligt detaljerade och välgjorda och det är ju inte så svårt att förstå varför folk spekulerar i utomjordingars närvaro... 

 

En till o-trolig upplevelse fick vi dock vara med om. Ganska snart när vi kom till flygplatsen insåg vi att snubben på hotellet där vi hade våra saker hade lurat oss. Grovt. Vi hade bokat allt innan vi kom till Nazca. Allt var klart. Så när vi kommer till hotellet för att få en taxi till flygplatsen påstår han, skojaren, att vi bokat en ekonomisk flygtur som inte inkluderar de mest kända figurerna. Till slut får han oss på att gå med på att betala 100 soles var, alltså totalt nästan 60 dollar. När vi kommer till flygplatsen och pratar med de andra i samma flygtur inser vi att den "ekonomiska flygturen" han pratat om inte existerar. Det finns bara en standardrutt över Nazcalinjerna. 

 

Jag skällde ut honom för noter när vi kom tillbaka och sa åt honom att han aldrig skulle göra nått liknande igen. Först skyllde han ifrån sig på det ena och det andra men sen erkände han och sa att "ja men jag jobbar ju på provotion" och att "alla gör såhär". Slutade med att vi fick pengarna tillbaka och en lunch och ett rum som kompensation. Kommer aldrig mer att boka nått utan att ha koll på allt som ingår och ifrågasätta mycket mer ifall nån helt plötsligt vill ha extra pengar. Det roliga är ju att min spanska nu är så bra att jag till och med kan bråka med folk på språket, haha. 

 

19.10

16/2/2016

 

Huacachina - en liten stad byggd kring en grön oas i öknens utkant, omgiven av ljusa, höga sanddynor. 

 

Vi har åkt snowboard nedför sanden, och till och med jag har lyckats ta mig ned i hyfsad stil. Kyla är ju snowboardåkare så hon glänste ju såklart. Himla kul var det! Och så har vi åkt terrängbil i öknen i väldig fart. Och ätit glass och brownie som på riktigt smakade choklad. Ni anar inte hur svårt det är att hitta äkta choklad här. 

 

00.10

14/2/2016

 

Sååå, den mystiskt intressanta delen av muséet är denna. Mochefolket, som det känns som att vi vid det här laget vet allt om, hade ett ess i rockärmen för vårt numera trytande intresse. Krukor med erotiskt tema...!

 

På muséets lager där gång efter gång fylls ända upp till taket av deras krukhantverk, och efter att ha sett x antal av dessa innan, har vi nu förstått att anledningen till att man vet så mycket om mochekulturen idag är främst på grund av att de porträtterade ungefär hela sina liv i krukor. Så även sexet. Så här kommer nu en del av de mycket underhållande och väldigt detaljerade exemplaren. 

 

12.09

13/2/2016

 

Under en dag har vi bekantat oss rätt väl ändå med denna stan. Eller de turistigare kvarteren åtminstone. Vi började dagen med en kopp Bubble Tea från en taiwanesisk restaurang, något som jag aldrig tidigare prövat men som Kyla tycker om. Var som svalt te med passionsfrukt och små geléaktiga bollar som inte smakade så mycket. Kyla påstår att det är godare när bollarna har smak också. 

 

Efter det var vi på museum och såg mer krukor. Där såg vi bland annat en tygbit som enligt beskrivningen utgör världsrekordet i tätaste sömmar och mycket annat fint. En avdelning i detta muséum, trots att det handlar om krukor som vi vid det här laget är ordentligt mätta på, så tro det eller ej, var såpass intressant att det får ett eget inlägg sen. 

 

Under eftermiddagen besökte vi den gamla delen och gick i ett museum av klostret och katakomberna tillhörande kyrkan San Francisco. Vi såg bland annat en version av Nattvarden med peruanska inslag så som cuy, marsvin, till måltid istället. Och så en massa vackra rum. Och skelett från säkert ett hundratal döingar. 

 

På kvällen, vår sista här, klädde vi upp oss i klänning och mascara och tog oss till Miraflores, det turistigaste av stans områden. Det var som att komma in i en annan värld. Som att vara i något modernt restaurang- och shoppingkvarter i Europa. Och priserna var satta där efter. Vi hade, tyckte vi, tagit med oss rejält med pengar men insåg snart att de inte skulle räcka sådär jättelångt. Vi satsade på en fancy middag och tänkte att ja, vi får väl dansa nyktra då. Men på vägen till baren hittade vi en amerikansk man som visade oss vägen och undrade om han kunde göra oss sällskap. Och han bjöd på drinkar och öl sen och var allmänt en mycket rolig prick. Vi fick varsin Pisco Sour, drink gjord på den lokala spriten, äggvita, citron och säkert nått mer. Påminner lite om en Margarita och jag som inte förstått tjusningen med salta drinkar tyckte att den var lite sådär. Kul kväll vart det i alla fall. Vi kom inte hem förrän vid halv sex. (Bilderna från muséet och på drinken är lånade från Google i brist på egna. Man fick inte fota på muséet och kameran hör ju inte riktigt hemma på utekvällar.)

 

11.22

13/2/2016

 

 

 

Vi har sagt adjö till Hanna som åkte mot Trujillo imorse. Och så är vi båda två numera förkylda så vi hade en lugn sista dag här. På eftermiddagen åkte vi till de varma källorna Baños del Inca och fick bada en timme i som ett badkar med det varma vattnet. 

 

Nu sitter vi på nattbussen ned mot Lima. Vi har fått god mat och har sköna säten. Efter att vi avböjt bomullstussarna med alkohol att sniffa på har vi nu tagit varsin åksjuketablett. Så nu sover vi nog gått. Vi hörs i Lima om sisådär 16 timmar!

 

21.40

10/2/2016

 

"Carnaval in Cajamarca!!! Said to be one of the best in Peru and it has been a blast!

 

Several days of parades, music (mostly just one song over and over again 😄) water and paint fights and partying. Yesterday started with a cold shower in candle light because there was no electricity in the whole city, the reason being that the things they build for the parades are so tall that there's a risk they hit the electrical wires and cause accidents in the the rainy weather. So instead of controlling the size of the parade pieces they just cut off electricity for the whole day!! 😂

 

The main parade yesterday went on for hours and was amazing with people putting so much effort into their costumes and the atmosphere was wonderfully cheerful despite the occasional rain. We got soaking wet, not from the rain, but the serious water fights on the streets for which our Finnish-Swedish-Canadian team was totally under-armed. Luckily(?) we missed the paint throwing day which was on Friday. The parade went on for hours and in the evening after a change of clothes and dinner we reeeeally didn't feel like getting wet again... You know it's not like the waterfights in Thailand with 35°c, it gets COLD! And no rain poncho protects you from the buckets of water poured on your head! 😄 So we figured it's probably much the same as last night in town and ended up having our private party drinking rum and watching Borat at the hostel 😁 Today at least the morning looks sunny and it's time to try and get to know the city outside the parades and parties (we might still buy waterguns though)"

 

Exceptionell beskrivning av en fantastisk dag av Hanna Terävä!

 

08.07

9/2/2016

 

Vi åkte en väldigt slingrig, smal men vacker väg från Chachapoyas till Cajamarca där det just i detta nu pågår en karneval. Huvudsakliga aktiviteten, förutom paraden som äger rum imorrn, verkar vara att hälla vatten på folk. Alltifrån hela hinkar som töms över en från balkongerna till krig med vattenpistoler. Och så dricks det aguardiente och öl, vilket ju är gött!

 

01.04

7/2/2016

 

PS. Bilderna från Cajamarca är från dagen efter paraden, 9/2. 

 

Vi åkte till grannbyn idag och satt och beundrade utsikten över kanjonen där. Och det faktum att naturen ser ut som hemma, Sverige respektive Kanada. Och alla färggranna blommor längs stigen. 

 

16.31

5/2/2016

 

Världens kanske tredje största vattenfall, med vatten som snarare liknar virvlande rök. En fantastisk hike och picknick med Kyla och Hanna, mango, avokado och god ost. Och matyoga. 

 

20.15

4/2/2016

Vi är uppe i bergen igen, bland frisk luft och grönska, och det är helt fruktansvärt skönt. Vi är nog inte mycket till ökenmänniskor. 

 

Chachapoyas, som Kyla tycker låter som att stan är fylld av gnomer eller andra sagoväsen, är ett väldigt fint tillhåll. Vi bor på det mysigaste hostelet hittills i Peru med vänliga ägare, bra kök och sköna människor. Och i den lilla stan, som också ser ut lite som också den är hem till gnomer och sagoväsen, två kvarter bort finns en fantastisk marknad med underbar mango och avokado som nästan utgjort vår kost här. Men även god ost, bröd och andra grönsaker. 

 

Idag har vi gjort en tur från stan upp till fler ruiner. Dessa heter idag Kuélap och var hem till 3000 människor innan inkafolket kom och tog över. Högt upp på berget, med en fantastisk utsikt, ligger det stora gråa stenfortet som visserligen var väl försvarat men som främst var ett religiöst tempel. Även här utfördes offerritualer och man trodde på flera olika gudar. Man har även hittat mumifierade kroppar varav flera hade som operationer i huvudet. Man tror att det gjordes för att bota smärta och sjukdomar, och många av dem dog under processen.

 

Folket trodde på tre olika krafter, tre olika gudar. Kondoren som stod för det spirituella, världen ovanför. Jaguaren eller puman som representerade jordelivet och ormen som stod för den undre världen, det mystiska. 

 

Väldans kul har vi. 

 

19.22

3/2/2016

 

En nattbuss på cirka femton timmar har vi framför oss nu. Men med väldans bekväma säten, middag och film. Och jag sover ju alltid gott, oavsett bekvämlighet, så har utvecklat ett konstigt förhållande till dessa nattbussar där jag faktiskt ser fram emot långa resor. Är ju rätt gött att bara sitta och slappa, läsa böcker, lyssna på musik och sova i ett antal timmar. Hela tiden annars är ju så fylld av aktiviteter och intryck att det är skönt att ha tråkigt ibland. 

 

Sista dagen i Trujillo besökte vi områdets andra ruiner, Huaca del Sol y la Luna. Dessa konstruerades av Mochefolket, alltså samma folk som vid pyramiderna och gravarna i Chiclayo. Mellan år 100 och 800 e.Kr. härskade mochefolket i området. Huaca de la Luna utgjorde det religiösa templet medan Huaca del Sol, den större av de två, var politiskt centrum. Intill ruinerna finns även ett museum med föremål man hittat i området. Här, såväl som i museumet i Chiclayo visades mängder av krukor upp. Krukor med de olika gudarna, med djur och mat och krukor med människor i olika delar av livet. Människor som arbetade, bilder av religiösa ritualer och några med mer intima motiv som en kvinna som föder barn. Mycket av det man vet om Mochefolket idag kommer från vad som finns att tyda i krukhantverken. 

 

Vår rundtur i Huaca de la Luna var väldigt intressant. Överallt fanns målningar av folkets främsta gud, Ai Apaec, en ganska skrämmande typ med stirrande ögon och huggtänder. Och vår guide berättade om hur de, som de flesta äldre kulturer, utförde regelbundna offerritualer. Man offrade antingen för att tacka gudarna och upprätthålla balansen eller för att återfå balansen vid exempel annorlunda väder som vid El Niño. År 600 e.Kr. var El Niño särskilt kraftig och över sjuttio människor tros ha offrats då. Strax efter det, när man insåg att det ändå inte hjälpte, ifrågasattes dock traditionen.

 

Offerritualerna gick till så att man ute i öknen slogs man mot man. De vinnande männen skulle sedan återvända med förlorarnas kläder i händerna medan de förlorade, bundna och nakna, vandrade mot en säker död som offer till gudarna. 

 

17.02

1/2/2016

 

Trujillo, en långt vackrare stad än det hektiska Chiclayo. Idag har vi vandrat runt i ruinerna efter en enorm stad, Chan Chan. Huvudstaden för Chimúfolket under 900-1470 e.Kr. och hem till mellan 40-60000 människor. 

 

På kvällen när vi kom hem var det festival för dansen marinera. Så fint! 

 

22.24

30/1/2016