Sista två dagarna på San Cristóbal spenderade vi på andra stranden, Punta Carola, där det gick att surfa. Jocke fick låna en surfbräda av en snubbe som skulle med båten på eftermiddagen men som hyrt den över hela dagen. Väldans schyst. Vågorna är dock jättestora och med så mycket kraft i. En kille som fick vågen över sig vart helt groggy efter. 

 

Vi kommer att sakna Galápagos, det är verkligen en plats olik alla andra. Ett paradis för såväl djur som människor. 

 

11.23

13/1/2016

 

Vi är på San Cristóbal, Galápagos paradisö, och har spenderat dagen på en strand med massor av sjölejon. Sjölejon som simmade runt bland badande turister, sjölejonbebisar som lekte i det skyddade vattnet innanför stenarna, sjölejon som låg och jäste på stranden och två gånger mäktiga sjölejonhannar som mätte styrkan mot varandra. 

 

Fint är det. Och de är ju mina favoriter så jag tycker det är himla kul. Hela hamnområdet är fullt av dem med. De ligger på bänkarna, i fontänerna, under båtarna och ungefär över hela stranden såhär på kvällen. Låter gör de också. De stora brölar och de små bräker exakt som små lammungar. 

 

Lite sorgligt är det dock när man ser de små ungarna som ingen mamma har. De krälar runt, runt och försöker få mat av alla de andra. Vi har sett säkert fyra stycken bara idag som vi gärna skulle ta med hem i resväskan. Men tror inte tullen skulle bli så glad på oss...

 

22.03

10/1/2016

 

Som att det inte var nog med de fantastiska dyken så har vi spenderat eftermiddagen i sällskap av jättesköldpaddorna Galápagos är så kända för, fridfullt vandrandes i grönskan uppe i mitten av ön. 

 

Och så har vi gått genom en tunnel som en gång var väg för den glödheta lavan som format dessa öar. 

 

21.52

9/1/2016

 

DE BÄSTA DYKEN NÅGONSIN har vi upplevt idag. 

 

Var som att vara med i ett filmklipp från National Geographic. Först, där vi går ned, cirkulerar en stor rocka kring klippväggarna. Och sen ännu en. Och så ett par revhajar och en sköldpadda som stillsamt hängde i vattnet medan fiskarna tvättade hans skal. 

 

Och så fler rockor. Gång på gång kom de längs med bergsväggen och svävade ut över våra huvuden. En var så stor som fyra-fem meter. Och en glimt av en hammarhaj långt ut i det blå. Och så en hel familj med rockor, som stora skuggor mot solen uppe vid ytan. 

 

Vi simmade vidare, helt tagna av de magnifika varelserna. De svävar så stillsamt genom vattnet, som om de flyger nästan. Och att ha en av dem glidande som en stor skugga rakt över huvudet är verkligen något jag sent kommer glömma.

 

Vi såg en muräna. Och massor av fiskar. En rolig en med en stor knöl till panna. Och så kom de. Helt plötsligt var vi omringade av dem. Varelserna som vi båda hoppats så mycket på att få möta. Runt oss, medan vi glider med den lätta strömmen, cirkulerar en hel grupp på kanske femton till tjugo hammarhajar. Jag och ena tjejen som vi dök med blir helt tagna och bara tittar och tittar. Vi sjunker ett par meter och hamnar precis intill dem, inte mer än kanske fem-tio meter ifrån, och bara super in vyn av dessa magnifika djur. 

 

Och sen sitter vi så småningom i båten igen och är så fruktansvärt lyckliga. Och hinner knappt smälta alla intryck innan det är dags igen. Denna gång ser vi hammarhajarna igen. Bara några meter bort gled de förbi oss, tittandes, undrandes, vad vi gjorde där. 

 

Jag är så lycklig nu. 

 

21.30

9/1/2016

 

Vi är tillbaka på Santa Cruz och har gjort våra första dyk idag. Det var kul. Vi såg en stor prickig rocka med sina två bebisar samt en massa ålar som stack upp sina huvuden ur sandbottnen. Jag trodde de var sjögräs först innan jag insåg att de försvann ner i sina hålor när man simmade nära. Var svårt att få bild på dem men man ser dem i bakgrunden på i alla fall en av bilderna. Riktigt kul typer.

 

Lite revhajar, stenfiskar och en och annan muräna såg vi också. En av muränorna simmade faktiskt efter en av killarna i vår grupp och var nästan på väg att bita tag om hans fena. Men inga hammarhajar. Vi får se vad morgondagen bjuder på när vi ska dyka vid Gordon's Rock. Tydligen är det the place to be om man vill se hajar.

 

17.22

8/1/2016

 

Idag har vi vandrat på kraterkanten på öns största vulkan, Sierra Negra, vars krater är den näst största i världen. När molnen klarnade av och till kunde man se de tio kilometrarna rakt över. Färden ledde vidare, ned mot den mindre vulkanen Chico, genom ett fantastiskt, nästan utomjordiskt landskap, förbi tunnlar av lava och avlagringar av svavel. 

 

Isabela är den största ön i Galápagos och består av en sammanfogning av sex olika vulkaner varav fem är aktiva idag. Bara vulkan Ecuador i norr har somnat. Ön är också en av de yngsta, endast Fernandina västerut är yngre. Galápagos öar rör sig konstant österut med plattan de ligger på, förhållandevis snabbt i geologiska termer. Det gör att öarna i väst är de yngsta och frodigaste medan öarna i öst är äldre, kalare och har plattats ut och förminskats av väder och vind. Under havsytan, ännu längre österut, finns spår och rester av gamla Galápagosöar. 

 

21.31

7/1/2016

 

Har sett den största sjöhäst vi någonsin sett idag. Och lite annat vardagligt så som sköldpaddor, hajar, pingviner och sjölejon. 

 

Vi åkte på en snorklingstur till ett område med lavatunnlar under vattnet vilket gör att hela kusten är en enda skärgård av små öar i stelnad lava. Och vi hade en utmärkt guide som fick alla att sjunga sånger från respektive land på vägen dit. Vi körde Abba och 'Helan går'. 

 

Han berättade massor om naturen här på Galápagos och om hur El Niño kommer att påverka den och djuren som lever här nu i år. Och så visade han oss sin lilla kompis där i reservatet, en blåfotad fågelunge. Fast fötterna blir inte blå förrän efter några månader. Vår guide berättade att han dels är född under fel tid på året och dels råder det brist på föda allmänt nu eftersom vattnet är varmare på grund av El Niño. Han kanske inte överlever, även om vi hoppas på det. Himla söt var han. 

 

23.00

6/1/2016

 

Vi är på ön Isabela nu, efter en gungig båtfärd. Har tillbringat dagen snorklandes med pingviner, sköldpaddor och en enorm rocka. Och så har vi gjort en vacker promenad med flamingos, leguaner och krabbor med en klo för att ta oss till öns breeding center för sköldpaddorna. Med mängder av små sköldpaddsbebisar.  

 

Och massor av sjölejon är det här. Överallt. Sen igår är de nog mina favoriter. 

 

20.44

5/1/2016

 

Vi har snorklat på den roligaste platsen någonsin idag. Ön Santa Fe, till vilken vi gjorde en dagstur, är nämligen hemvist för en hel koloni sjölejon. Sjölejon som simmade runt, runt oss och lekte med repstumpar och fjädrar de hittat i vattnet. Sjölejon som kom upp i ansiktet på en. Som nosade på kameran. En stor sjölejonhanne som brölande patrullerade kustremsan där hans alla fruar låg och solade sig på stenarna.

 

Helt magiskt. 

 

På eftermiddagen åkte vi till en strand med fantastisk natur, massa ödlor, krabbor, sköldpaddor och en rocka. Men det roligaste där var nog ändå gruppen babyhajar som hängde kring mangrovesnåren och simmade runt i det grunda vattnet intill stranden. 

 

22.56

4/1/2016

 

Vi är på GALÁPAGOS! 

 

Det första vi gjort är att gå till stranden Tortuga Bay här intill Puerto Ayora. Och vilken häftig upplevelse bara en strandvistelse är här. Naturen är helt otroligt vacker, med kaktusträd, gula blommor, gröna träd och buskar, kritvita stränder, becksvarta lavastenar och lysande turkost vatten. 

 

Och på de taggiga lavastenarna sitter mängder av öarnas marina iguaner. De är svarta, ibland med röda eller gröna inslag, och sitter på de varma stenarna för att återigen höja kroppstemperaturen efter dyken efter sjögräs. Och de har som en sköld på huvudet och en rad med taggar längs ryggraden. Och så fräser de ut salt genom näsborrarna. De ser ut som små drakar. Eller någon typ av Pokémon. Fruktansvärt kul. 

 

På eftermiddagen besökte vi Darwin Breeding Center där man föder upp de stora landsköldpaddorna för att återigen öka beståndet. Under 1600-talet var öarna ett populärt stopp och tillhåll för pirater som gärna plockade med sig sköldpaddorna på båtarna. En sköldpadda kan leva flera månader utan mat och vatten varav de utgjorde en god källa till färsk mat på de långseglande skeppen. På en av öarna, en av de nordligaste som var ett särskilt populärt stopp bland piraterna, blev de stora landsköldpaddorna helt utrotade sånär som på en individ, den kända Lonesome George. Sköldpaddorna är olika på alla öarna efter att ha anpassat sig till just den öns klimat och levnadsförhållande. Lonesome George var den sista av sin art och när han dog 2012 dog också arten från Pinta Island ut. Men han fick en väldig uppmärksamhet när han hittades och vilket har lett till att man nu jobbar mycket med att återinföra beståndet av dessa sköldpaddor på alla de andra öarna. 

 

Fantastisk dag har vi haft. 

 

22.33

3/1/2016