Vi har vart i Rio i tre dagar nu, detta är den fjärde. Vi bor uppe i den gamla delen av stan på ett mysigt hostel som känns lite som en labyrint och har jordnötssmör och sylt på frukostbuffén. Stan är väldigt vacker, så fort man kommer ner till någon av stränderna eller upp på ett av bergen så känns det som man befinner sig i ett vykort. Vi har druckit caipirinha på Copacabana, hälsat på Jesus på berget och surfat och badat. 

Igår gjorde vi en spännande tur. Vi åkte motorcykel upp genom Vidigal, en av de bättre favelorna, på slingriga branta vägar. Därifrån vandrade vi upp mot toppen på ett av bergen som omger Rio. På andra sidan berget ligger Rocinha, Brasiliens största favela. Minst 100 000 människor lever där på ett förhållandevis litet område. Det kändes nästan komiskt när man såg det uppifrån. Favelan låg som en stor klump utmed bergssluttningen, full av små hus staplade på varandra. Bara precis bredvid låg moderna höghus och lyxiga villor med pool. En kilometer bort låg stranden och en stor golfbana. Gränsen mellan Rocinha och resten av området var knivskarp.

Rocinha har haft stora problem med kriminalitet och droger även om det ska ha blivit bättre nu senaste åren. Men efter bara omkring tio minuter hörde vi vad som måste varit skott från automatvapen därifrån. Det lät högt även där vi stod. Tre gånger hörde vi skott, och det kändes helt sjukt att varje smäll skulle kunna betyda slutet för någons liv. Ett par från Kanada som gjort samma vandring dagen innan berättade att de hörde skott i nästan femton minuter därifrån. Blir illamående när jag tänker på de människor, och särskilt barnen, som tvingas leva där. 

Vi fortsatte vandra uppåt, skakade av händelsen. Det var brant och jobbigt och vi gick i säkert en timme, men det var såå värt det när vi väl kom upp. Utsikten var helt fantastisk! Det blåste något enormt och berget lutade brant nedåt en bit från där vi satt och drack vår medtagna öl. Jag fick svindel och blev yr och klamrade mig fast i berget. Drömde mardröm inatt att vinden vände och jag blåste ner för stupet haha. 

På vägen ner gick vi genom favelan som vi åkt upp igenom. Det var riktigt fint och kändes tryggt och säkert. Polisbilar patrullerade gatorna och det kändes inte alls särskilt fattigt eller nedgånget, vilket i och för sig nog beror på att favelan var en av de bättre. Utefter huvudgatan låg små caféer, barer, pizzerior och diverse butiker. Husen låg huller ombuller, staplade på varandra kring krokiga smala vägar. Faktiskt väldigt mysigt. 

10.24

20/11-2014